Nu är jag här!
Nu är jag äntligen här. Resan gick bra och nu har jag börjat vänja mig vid att leva här i Luxemburg. Familjen som jag bor hos är jättesnälla och jättetrevliga, jag hade inte kunnat få en bättre familj. Det var tur att mamma och pappa hittade annonsen i DN.
Som sagt gick resan jättebra. Min familj följde med ner till Skavsta för att lämna av mig. Det gick också jättebra, inga tårar som jag trodde det skulle bli. Sen flög jag ner till Frankfurt Hahn där jag blev hämtad utav Mats (Pappan i familjen). Sen åkte vi mot Luxemburg, det tog ungefär en timme innan vi kommit fram till huset.
Familjen bor ungefär 10 min utanför själva staden Luxemburg i ett samhälle som heter Senningerberg. Det är ett jättefint område med stora och fina villor. Huset som familjen bor i och numera också jag är stort, fint och modernt, 3 våningar högt, dubbelgarage och pool. Jag har fått ett eget rum och en egen toalett. Det känns som jag har kommit till himlen.
Efter vi kommit fram till huset fick jag en efterlängtad frukost. Jag var ganska hungrig och det är inte så konstigt med tanke på att jag gick upp kvart över 3 för att åka till flygplatsen vid 4 på morgonen. Vi var inte framme fören vid 10 och jag hade bara ätit en macka innan jag åkte hemifrån.
Efter frukosten började jag att packa upp alla mina grejer. Att packa upp 50 kilo med både kläder, smycken mm tog sin lilla tid men det gick bra. Sen blev det Pasta carbonara (lillkillens favoritmat).
Efter maten var jag så trött så jag gick och la mig och sov i 1 och ½ timme innan vi begav oss till skateparken för att åka lite skateboard, jag åkte dock inget med grabbarna gjorde och var jätteduktiga. Jag lovar att ni kommer får höra mycket om skateboarding för det är killarna helt besatt av just nu. Förra gången jag var nere så var det bara fotboll som gällde, undra vad nästa idrott kommer bli?
Puss och kram Ssara
